strangeling

[USA]/[ˈstræŋɡəlɪŋ]/
[UK]/[ˈstræŋɡəlɪŋ]/

Översättning

n. En person eller sak som orsakar besvär eller irriterar; en obehaglighet. En person som är obehändig eller dårlig på något.
v. Att plåga eller irritera beständigt. Att hinder eller blockera framsteg.

Exempelsatser

the strangeling's grip tightened on the rope.

Strangelingens grepp förstärktes kring snöret.

she felt a strangeling in her throat, unable to speak.

Hon kände en strangeling i halsen och kunde inte tala.

the strangeling of fear gripped him as he entered the dark room.

Strangelingen av rädsla greppade honom när han gick in i den mörka rummet.

a strangeling of sadness washed over her face.

En strangeling av sorg svepte över hennes ansikte.

he experienced a strangeling of anxiety before the presentation.

Han upplevde en strangeling av ångest före presentationen.

the strangeling of guilt weighed heavily on his conscience.

Strangelingen av skuld vägde tungt på hans samvete.

she fought against the strangeling of panic during the storm.

Hon kampade mot strangelingen av panik under stormen.

a sudden strangeling of pain shot through his arm.

En plötslig strangeling av smärta gick genom hans arm.

the strangeling of excitement filled the children as they waited for christmas.

Strangelingen av uppbackelse fylldes av barnen när de väntade på jul.

he described a strangeling of helplessness after the accident.

Han beskrev en strangeling av ohjälpthet efter olyckan.

the strangeling of anticipation grew as the curtain rose.

Strangelingen av förväntan växte när gardinerna gick upp.

Ladda ner appen för att låsa upp allt innehåll

Vill du lära dig ordförråd mer effektivt? Ladda ner DictoGo-appen och ta del av fler funktioner för att memorera och repetera ordförråd!

Ladda ner DictoGo nu